torsdag 26 februari 2009

En kalori är inte alltid en kalori

I dag var det ett inslag i P1morgon om viktminskning, ja, de talar till och med om det i nyhetsinslagen varje timme. Jag får akta mig så att jag inte får hjärnblödning, för jag blir väldigt upprörd. Direkt efter inslaget skrev jag ett mail till redaktionen, mest för att få ur mig mina tankar. Så här skrev jag:

Jag blir så arg när människor utan erfarenhet av att själva vara överviktiga och behöva gå ner i vikt uttalar olika sanningar om hur man ska göra för att nå en hälsosam vikt. För det är klart att man kan presentera studier om att det inte spelar någon roll vilka kalorier man äter bara man äter färre – Stephan Rössner brukar ju säga att man lika gärna kan äta hallonbåtar (eller var det geléhallon) och gå ner i vikt. När det som verkligen har betydelse är HUR MAN MÅR när man äter olika kalorier. Hur mycket kraft man får, hur lång mättnadskänslan är fram till nästa måltid och om man blir pigg, dåsig eller vad det nu kan vara.

För den överviktige hemma i stugan är det ju det som är det viktiga när det gäller huruvida detta viktminskningsprojektet ska lyckas eller inte.

Jag skriver böcker om GI – ett sätt att äta som innebär att man väljer LÅNGSAMMA kolhydrater (inte nödvändigtvis ökar sitt proteinintag som Klas Wolf-Watz sa) – och har mött många människor när jag är ute och föreläser som har lyckats gå ner i vikt och dessutom kan hålla den nya vikten. Ofta handlar det inte om att man behöver äta så väldigt lite mat, men man äter mat som gör en pigg, mätt och framför allt mätt fram till nästa måltid. Dessutom upplever många (och även jag själv) att detta är ett sätt att äta för resten av livet och inte bara en tidsbegränsad bantningsperiod. Sådana brukar ju ofta följas av viktuppgång när man går tillbaka till sina gamla vanor.

Professorns uttalande om att det bästa är att inte blir överviktig från början känns ju säkert uppmuntrande för alla som sitter med sina extrakilon och önskar att bli av med dem.

Jag tycker absolut att man kan säga att det är skillnad på kalorier och kalorier. Jag tror att kroppen reagerar olika på olika livsmedel, inte minst eftersom insulinpåslaget vid ett ojämnt blodsocker ökar fettinlagringen.

Jag har gått ner mina 10 kilos övervikt för 5 år sedan och har inte en uppfattning om att jag ätit speciellt lite mat. Men det har varit annorlunda mat än jag åt innan dess. Ut med vitt bröd och socker och in med fullkorn, mer grönsaker och bra proteiner och bra fetter, så skulle vi alla må bättre.

4 kommentarer:

  1. En del människor kanske inte ens kunnat hjälpa att dom gått upp i vikt heller. Visst kan man ha synpunkter på dom som helt enkelt skiter i sin vikt, men det är väl ändå deras ensak? Jag håller med dig helt i ditt inlägg här.

    SvaraRadera
  2. Nä det finns ju en mängd anledningar till att man kan bli överviktiga. För en del, som mig själv, räcker det med att jag gör lite lite fel, så är det inga större problem att gå upp ett par kilo om året. Och det blir mycket i ett helt liv. En evig kamp, men nu är det i alla fall både gott och roligt!

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt med dig! Att följa dina (och andras) GI-recept är både nyttigt, gott och roligt.

    SvaraRadera
  4. Vi får kämpa på så kanske de andra vaknar så småningom!

    SvaraRadera