I onsdags när jag var ute på min joggingrunda såg jag plötsligt en massa salmbär/blåhallon i vägkanten. Jag måste haft ett extremt tunnelseende när jag sprang samma runda på måndagen för där fanns massor och då måste de ju ha stått där ett tag. Nåväl, jag tog cykeln några timmar senare, utrustad med burk att lägga bären i. Jag fick ihop en liter, men det fanns mycket mer. En del av bären hade den dåliga smaken att växa mitt bland nässlorna, så kanske får jag ta med handskar nästa gång.
I dag var jag ute på samma runda (vi kallar det "intervallträning" idag eftersom jag fick varva lite jogging med en del powerwalk ;-)) och det finns till flera litermått än så länge. Det verkar inte vara någon annan som har upptäckt denna antioxidantgruva.
Jag sköljde dem och kokade dem på ganska hög värme med ett par dl socker. Tog inte mått, men den här gången tyckte jag att det vore bra om det blev lite substans på den, och för det behövs det en del socker. Tora tyckte att den var sur i alla fall så för mycket socker hade jag trots allt inte. Även om den innehåller socker så räknar jag med att de positiva effekterna av antioxidanterna uppväger. Och min plan är inte att ta några stora mängder åt gången.
Ska nog plocka ett gäng till som jag fryser in i små påsar. Man kan nog äta dem utan socker till yoghurt, men inte koka sylt utan socker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar